Dagligvaruhandelns kapprustning angår inte bara dem
Tobias Jonasson är logistikkrönikör samt VD och koncernchef på Insitepart.
Om vissa branscher har haft det kämpigt under pandemin, så tillhör dagligvaruhandeln definitivt inte en av dem – i alla fall inte räknat i försäljningsutveckling. Enligt Svensk Dagligvaruhandel växte försäljningen under helåret 2020 med 7,6 procent jämfört med 2019. Den fysiska försäljningen i butik ökade med 5,2 procent och e-handelsförsäljningen med 94,5 procent (!). Förklaringen till den starka utvecklingen, i en bransch som annars är relativt okänslig för konjunktursvängningar, är att vi under pandemin i större utsträckning intagit våra måltider hemma.
"Dagligvarujättarnas kapprustning för att lyfta och anpassa sin logistik är på alla sätt rafflande"
Dagligvaruhandeln i Sverige har länge varit en mogen marknad med tydlig dominans av tre stora aktörer. Tillsammans står Ica, Coop och Axfood för över 90 procent av den totala försäljningen, där Ica är klart störst. Sedan Coop förvärvat den svenska delen av Netto och Axfood nyligen aviserade uppköpet av Bergendahls partihandelsverksamhet, är det numera bara Lidl som är synlig på kartan jämte jättarna.
Dagligvaruhandelns logistiklösningar har precis som det mesta annat anpassats och utvecklats över tid. Gemensamma nämnare i tidigare generationers utvecklingsinitiativ har varit ökad centralisering och automatisering i distributionsledet. Projekten har varit förenade med gigantiska investeringar i fastigheter, IT samt hanterings- och lagringsutrustning samt nedstängningar av regionala lagerenheter. Utvecklingen har drivits på av skalfördelar i distributionssystemet, men också en allt snabbare teknikutveckling. Även om aktörernas projekt är både många och långa går det inte att på ett tydligt sätt se att de sammanfaller i tiden – förrän nu.
Fastän e-handelns andel av dagligvaruhandeln fortfarande är förhållandevis blygsam så går utvecklingen snabbt. För att säkerställa kapacitet och lönsamhet ställs nya krav på distributionen. Rätt beslut och lösning ger möjlighet att knyta till sig nya kunder och ta marknadsandelar. Mot denna bakgrund har aktörerna i nästan perfekt synkronisering reagerat och sjösatt stora logistikutvecklingsprojekt, baserade på delvis olika vägval.
Icas e-handelsstrategi bygger på renodlade e-handelslager i storstadsregionerna med en hög automationsgrad baserat på Ocados plattform. Coop har i nuläget valt en mer avvaktade och decentraliserad strategi med ett darkstorekoncept i södra Stockholm och plock i butik på övriga marknader. Samtidigt bygger Axfood det största lagret som någonsin byggts i en etapp i Sverige. Det nya högautomatiserade lagret i Bålsta norr om Stockholm ska försörja både Axfoods butiker och e-handelskunder.
Dagligvarujättarnas kapprustning för att lyfta och anpassa sin logistik är på alla sätt rafflande. Om en all-in-strategi i partnerskap med en framgångsrik brittisk e-handelsaktör är framgångsreceptet eller om en mer avvaktande och inkännande strategi är rätt väg kan jag inte riktigt svara på. Vad som däremot är viktigt att lyfta fram är att dagligvaruhandelns vägval för att möta de nya förutsättningarna inte bara angår dem själva. Med en på sikt förväntad flerdubblad e-handelspenetration i dagligvarusegmentet kommer dessa distributionsvolymer utgöra en viktig bas och ett ankare även för övriga detaljhandeln. För att utveckla attraktiva, miljösmarta och kostnadseffektiva e-handelsleveranser krävs samordning av större volymer. Dagligvarujättarnas beslut och vägval i antal lager och dess placering för att möta den växande e-handeln är med andra ord en viktig pusselbit också för e-handeln i stort.
