Hur ska man jämföra TPL-företag? I vart fall är storleken på lagerytan ett ytterst trubbigt mått, det anser Dagens Logistiks krönikör Tobias Jonasson, till vardags vd på Insitepart.Tredjepartslogistik är branschen som inte är bransch. Snarare handlar det om en samling företag som erbjuder tredjepartslogistiktjänster – vad det nu är? Den minsta gemensamma nämnaren brukar vara att i egna lokaler kunna tillhandahålla lagring med tillhörande hantering för in- och uttag åt sina kunder. Häri innefattas således allt från åkeriföretaget med tillgång till fyra väggar och ett tak som med stöd av Excel tillfälligt förvarar gods som någon transportkund inte själv har plats med, till aktörer som i moderna lokaler och välutvecklade IT-stöd dagligen utför tusentals lagertransaktioner åt sina kunder. Med andra ord en synnerligen brokig skara aktörer. Poängen med tredjepartslogistik eller TPL blir lite förenklat en logistiklösning som erbjuder något som kunderna inte själva kan uppnå i termer av kostnadseffektivitet, serviceprestation och skalbarhet. Det handlar om ökad flexibilitet i lagringskapaciteten, bättre hanteringseffektivitet eller en mer gynnsam geografisk närvaro – eller en kombination av allt. Hur väl detta faktiskt uppnås varierar förmodligen lika mycket som antal uppdrag och samarbeten. Det är nog heller inget vilt konstaterade att påstå att man i många fall inte ens bemödat sig med att analysera utfallet i förhållande till alternativen. Många samarbeten fortgår enligt devisen ”om det inte upplevs dåligt är det förmodligen tillräckligt bra”.”TPL:arna är angelägna om att framhålla sin kvadratmeterspondus, men det är ett tämligen primitivt mått på förmåga”När Dagens Logistik återkommande kartlägger och rangordnar leverantörerna i en bransch som inte är en bransch görs det utifrån en egen bedömning av vad som kvalificerar sig inom ramen för att vara en TPL-verksamhet. En rimlig förenkling och ansats för att ändå kunna ge en överskådlig bild över hur tredjepartslogistiken och dess aktörer utvecklas i Sverige. Företagen listas och rangordnas med hänsyn till årlig omsättning och disponerad kapacitet uttryckt som antal lager med tillhörande kvadratmetrar. Just antal lager och kvadratmeter har ofta blivit synonymt med att mäta framgång – inte minst bland aktörerna själva. Jämte eventuell lagerautomation är antal lager och kvadratmeter det som tredjepartslogistikerna gärna främst framhäver om sig själva.   En TPL-verksamhets fysiska förutsättningar spelar givetvis roll. Antal och storlek på lagerlokalerna skvallrar även i någon mening om vidden på befintlig verksamhet. Vidare blir lagrens geografiska placering en viktig faktor i hur väl lösningen kan tjäna sitt syfte. Detta är tredjepartslogistikerna förstås medvetna om och är därför angelägna om att framhålla sin kvadratmeterspondus. Ett tämligen primitivt mått på förmåga som dessutom inte är helt enkel för den utomstående att syna. Tredjepartslogistikernas kunder söker alltså en lösning de inte själva kan åstadkomma. På samma sätt som jag tidigare lyft fram att grad av lagerautomation inte ska vara en säljpitch, så är antalet kvadratmeter ett ganska ovidkommande del i erbjudandet. Det som spelar roll är hur lösningen och erbjudandet ger kunderna ökad kontroll och vilka förmågor som kan tillhandahållas i gränssnittet mot kundernas kunder. Det är detta som gör leverantörernas erbjudande unikt och skapar konkurrensfördelar. Fler eller färre kvadratmetrar är av mindre betydelse. Viktigast är vad man gör med dem. Tobias JonassonTobias Jonasson är logistikkrönikör samt vd och koncernchef på Insitepart Källa: https://dagenslogistik.se/storleken-ar-av-mindre-betydels...