I sin senaste krönika resonerar Tobias Jonasson kring hur handeln hittar framtidens toppchefer.Precis som i alla andra sammanhang har en vd inom handeln uppdraget att leda mot uppsatta mål och förvalta bolagets dagliga verksamhet inför styrelsen. Ett uppdrag som med hänsyn till de senaste årens snabba förändringar i förutsättningarna att bedriva detaljhandelsverksamhet sannolikt varit en mer skumpig tillvaro än tidigare. Omsättningstakten på toppcheferna har varit hög och rubriker om vd-karuseller frekventa. Önskvärda kvaliteter och egenskaper hos en vd brukar främst handla om ledarskapet och förståelsen för själva affären. Det fodras bred kunskap om hur företagets olika funktioner ska samverka för att maximera effektiviteten och värdet i erbjudandet. Även en välsinnad inställning och nyfikenhet på ny teknik får antas ha ökat i betydelse i takt med teknikutvecklingens alltmer strategiska och framträdande roll som möjliggörare. Förutom redan etablerade vd:ar i branschen, verkar kandidater med finansiell bakgrund eller ansvariga inom sälj- och marknad vara särskilt attraktiva när vakanta vd-stolar ska tillsättas. Logistikcheferna har däremot inte visat sig vara lika intressanta – förrän nu? I logistiken är alltid utgångspunkten att så effektivt som möjligt skapa värde för kunden istället för att optimera resursanvändningen i enskilda funktioner. Logistikchefen besitter en tvärfunktionell kompetens och ansvar som i olika grad spänner över produktutveckling, inköp, produktion och distribution. Hen mäter och utvärderar sin prestation i såväl resultat- som balansräkningen och kombinerar strategisk planering med skickligheten att manövrera bland snabba beslut och riktningsförändringar. Logistik är personalintensivt, vilket också gör den framgångsrike logistikchefen till en van ledare vars goda resultat vilar på en förmåga att förstå medarbetarnas behov och motivation. Och att ny teknik är logistikchefens bästa vän för att leverera mot allt tuffare mål är sen gammalt. Argumenten för att vd:ar i detaljhandeln också borde plockas upp från logistikledet är många – och kanske är det just det vi nu ser håller på att hända? När Dollarstore tidigare i år aviserade ny vd, var det på Rustas tidigare logistikansvarige Anders Kind som valet fallit på. Före semestern utsågs Axfoods-koncernens logistiktopp, Nicholas Pettersson, till vd för gruppens lågpriskedja Willys. Två tunga utnämningar på kort tid som båda har sin bakgrund i detaljhandelslogistiken. När karusellen snurrar vidare är grundtipset till styrelser och rekryterare på jakt efter framtidens toppchefer att precis som Dollastore och Willys söka i logistiken. I denna del av företagen sitter nämligen ansvariga med precis rätt kvalifikationer för att framgångsrikt leda den fortsatt skumpiga resan in i detaljhandelns framtid. Tobias JonassonTobias Jonasson är logistikkrönikör samt vd och koncernchef på Insitepa...

I sin senaste krönika resonerar Tobias Jonasson kring de utmaningar som väntar logistikchefer framöver; som att sitta på överkapacitet. Smarta beslut kan dock leda till fördelar framöver.Under flera år har logistiken utveckling drivits på av goda tider med gynnsamma och ökade volymer. Inte sällan har utvecklingen varit kopplad till den snabbt växande e-handeln vars tillväxt under pandemin varit extrem. Företagen och dess logistikchefer har investerat enorma summor i att möta tillväxten och röja undan alla hinder för fortsatt lika snabb eller till och med ännu snabbare utveckling framåt, uppbackade av korta återbetalningstider i business case,. Men så har nu plötsligt förutsättningarna ändrats. Omvärldspåverkan har ställt allt på ända. Att göra rätt vägval vid större förändringar i sin logistiklösning är ett beslut som måste föregås av omfattande analyser och förberedelser. Flera frågor måste besvaras. Hur kan sortimentet och volymerna antas utvecklas över tid? Hur kommer fördelningen se ut mellan olika sälj- och distributionskanaler? Var finns kunderna och vilket är deras behov nu och de närmaste åren? Hur agerar konkurrenterna? Vad finns det för redan befintliga tillämpningar och erfarenheter att beakta? Osv. Några svar kan grundas på fakta medan andra, i en varierande grad kvalificerade, på gissningar. Gemensamt för de flesta av guldårens lösningar är att storlek och kapaciteter har dimensionerats för att hantera ett obrutet linjärt eller exponentiellt tillväxtförlopp framåt. Konsekvensen när volymerna sviker blir överdimensionerade lösningar som snabbt förvandlas till en smärtfylld olägenhet. En olägenhet och börda som riskerar att tynga många logistikchefers axlar det närmaste året. För att vara framgångsrik i en logistikchefsroll ska du bemästra såväl strategisk planering som förmågan att manövrera bland snabba beslut och riktningsförändringar. Egenskaper som nu måste plockas fram. När tillväxt och ökade volymer plötsligt inte är en självklarhet kan redan fattade beslut snabbt behövas prövas på nytt. Modiga och listiga åtgärder för att anpassa kapaciteter och sänka kostnader, men också aktivt arbeta för att med rätt leveranserbjudande driva in nya volymer från konkurrenterna och förmå hålla investeringar och tillgängliga kapaciteter i arbete. För några kommer prövningen bli för stor och leda till drastiska panikåtgärder för att övervintra krisen och i bästa fall undvika den totala dikeskörningen. Andra kommer ha bättre flexibilitet i sina lösningar och med rätt beslut rent utav kunna utnyttja omständigheterna till att vinna marknadsandelar. Oavsett stundar en prövningens tid för företagens logistikchefer. En tid med hårt arbete och svåra beslut. En tid med många misslyckanden, men förhoppningsvis ännu fler goda resultat och prestationer som gör avgörande skillnader för företagen. Tobias JonassonTobias Jonasson är logistikkrönikör samt vd och koncernchef på Insitepart Källa: https://dagenslogistik.se/en-provningens-tid-for-logistikchefe...

Att lagerautomation är en av de största logistiktrenderna just nu har knappast undgått någon. Enligt en rapport från Interact Analysis beräknas den globala automationsmarknaden mer än fördubblas från 2020 till 2025 och varje vecka kan vi läsa om nya, spektakulära automationsinvesteringar bland svenska företag. Men hur lyckas man med sitt automationsprojekt och får den effekt man hoppats på? Knapp har pratat med tre verkliga experter inom området om framgångsfaktorer och fallgropar inom lagerautomation. Läs hela artikeln h...

Hur ska man jämföra TPL-företag? I vart fall är storleken på lagerytan ett ytterst trubbigt mått, det anser Dagens Logistiks krönikör Tobias Jonasson, till vardags vd på Insitepart.Tredjepartslogistik är branschen som inte är bransch. Snarare handlar det om en samling företag som erbjuder tredjepartslogistiktjänster – vad det nu är? Den minsta gemensamma nämnaren brukar vara att i egna lokaler kunna tillhandahålla lagring med tillhörande hantering för in- och uttag åt sina kunder. Häri innefattas således allt från åkeriföretaget med tillgång till fyra väggar och ett tak som med stöd av Excel tillfälligt förvarar gods som någon transportkund inte själv har plats med, till aktörer som i moderna lokaler och välutvecklade IT-stöd dagligen utför tusentals lagertransaktioner åt sina kunder. Med andra ord en synnerligen brokig skara aktörer. Poängen med tredjepartslogistik eller TPL blir lite förenklat en logistiklösning som erbjuder något som kunderna inte själva kan uppnå i termer av kostnadseffektivitet, serviceprestation och skalbarhet. Det handlar om ökad flexibilitet i lagringskapaciteten, bättre hanteringseffektivitet eller en mer gynnsam geografisk närvaro – eller en kombination av allt. Hur väl detta faktiskt uppnås varierar förmodligen lika mycket som antal uppdrag och samarbeten. Det är nog heller inget vilt konstaterade att påstå att man i många fall inte ens bemödat sig med att analysera utfallet i förhållande till alternativen. Många samarbeten fortgår enligt devisen ”om det inte upplevs dåligt är det förmodligen tillräckligt bra”.”TPL:arna är angelägna om att framhålla sin kvadratmeterspondus, men det är ett tämligen primitivt mått på förmåga”När Dagens Logistik återkommande kartlägger och rangordnar leverantörerna i en bransch som inte är en bransch görs det utifrån en egen bedömning av vad som kvalificerar sig inom ramen för att vara en TPL-verksamhet. En rimlig förenkling och ansats för att ändå kunna ge en överskådlig bild över hur tredjepartslogistiken och dess aktörer utvecklas i Sverige. Företagen listas och rangordnas med hänsyn till årlig omsättning och disponerad kapacitet uttryckt som antal lager med tillhörande kvadratmetrar. Just antal lager och kvadratmeter har ofta blivit synonymt med att mäta framgång – inte minst bland aktörerna själva. Jämte eventuell lagerautomation är antal lager och kvadratmeter det som tredjepartslogistikerna gärna främst framhäver om sig själva.   En TPL-verksamhets fysiska förutsättningar spelar givetvis roll. Antal och storlek på lagerlokalerna skvallrar även i någon mening om vidden på befintlig verksamhet. Vidare blir lagrens geografiska placering en viktig faktor i hur väl lösningen kan tjäna sitt syfte. Detta är tredjepartslogistikerna förstås medvetna om och är därför angelägna om att framhålla sin kvadratmeterspondus. Ett tämligen primitivt mått på förmåga som dessutom inte är helt enkel för den utomstående att syna. Tredjepartslogistikernas kunder söker alltså en lösning de inte själva kan åstadkomma. På samma sätt som jag tidigare lyft fram att grad av lagerautomation inte ska vara en säljpitch, så är antalet kvadratmeter ett ganska ovidkommande del i erbjudandet. Det som spelar roll är hur lösningen och erbjudandet ger kunderna ökad kontroll och vilka förmågor som kan tillhandahållas i gränssnittet mot kundernas kunder. Det är detta som gör leverantörernas erbjudande unikt och skapar konkurrensfördelar. Fler eller färre kvadratmetrar är av mindre betydelse. Viktigast är vad man gör med dem. Tobias JonassonTobias Jonasson är logistikkrönikör samt vd och koncernchef på Insitepart Källa: https://dagenslogistik.se/storleken-ar-av-mindre-betydels...