”Good enough” är logistikens nya perfekta

I sin senaste krönika för tidningen Market skriver Insiteparts vd, Tobias Jonasson, om varför ”good enough” behöver vara den nya ledstjärnan inom logistiken.

Att leva efter devisen ”good enough” innebär att släppa sina prestationskrav. Att allt man gör inte behöver vara så perfekt - nöja sig med att saker och ting är bra nog. För arbetsgruppen som sänker sina prestationskrav och lägger fokus på rätt saker påstås det dessutom leda till ett mer kreativt och innovativt arbetsklimat. I miljöer som nöjer sig med mindre än det perfekta byggs en kultur av utveckling och lärande. Individer kan testa sina idéer, tillåtas göra misstag och pröva sig fram, vilket i sin tur leder till ökad arbetsglädje och kreativitet, men också ett mer produktivt och resurseffektivt sätt att arbeta.

Även om det har förändrats en del över tid så bygger fortfarande mycket inom logistiken på beräkningar. Vi söker och finner de rätta svaren i matematiska modeller och kalkyler. I den operativa styrningen använder vi formler och beräkningar för att fastställa rätt lagernivåer och beställningskvantiteter på artiklarna samt minimera körsträckor i distributionen och på lagret. I den mer strategiska logistikplaneringen räknar vi på antaganden och förutsättningar för att dimensionera kapaciteter och simulerar utfall för olika lösningsalternativ och vägval. Genom grundliga analyser och kalkyler leder vi våra slutsatser i bevis. ”Good enough” är ett okynne som till varje pris bör undvikas. Utvecklingen i detaljhandeln går snabbt och är svår att förutse. Det enda vi vet med säkerhet, är att allt är osäkert. Att med en sådan utgångspunkt räkna fram en optimal lösning för framtiden är inte bara otacksamt – det är omöjligt. Förutsättningarna skiftar snabbt och utmaningen i att träffa målet blir inte mindre av att målet är rörligt eller ibland helt osynligt. Mer analys och beräkning leder nödvändigtvis inte till bättre träffsäkerhet. ”Felen blir bara mer exakta”, som någon uttryckt det. Så länge de förutsättningar vi stoppar in i övningen bygger på osäkerhet kan det snarare invagga oss djupare i övertygelsen att vi har ”koll på läget” och därigenom kan motivera större och mer genomgripande förändringar. Stora förändringar och omfattande investeringar som också riskerar att skapa inlåsningseffekter och göra logistiken mindre anpassningsbar.

För att tjäna dagens och framtidens detaljhandel behöver logistiken kunna hantera en bred palett av möjliga scenarier, men också kunna tillvarata mer konkreta affärs- och utvecklingsmöjligheter som uppkommer ”här och nu”. Låt oss därför sluta jaga de perfekta lösningarna och istället acceptera det tillräckliga bra. Frigöra oss från perfektionismen och optimalkomplexet. Inte låta tid och resurser förgås på det perfekta som ändå blir fel. Att stanna vid ”good enough” skulle dessutom ge både tidsmässigt och ekonomiskt utrymme att reagera och anpassa de logistiska förmågorna oftare. På köpet får vi tydligen också ett mer kreativt och innovativt umgänge med våra kollegor och mer produktiva arbetsformer. ”Good enough” borde därför bli detaljhandelslogistikens nya optimala.

Tobias Jonasson